En dag med lärdomar, lek och långa samtal

Idag var det åter dags för fritids igen. Igår höll de stängt, så då blev det en hel dag tillsammans med pappa Magnus. Jag var lite orolig att Erik skulle tycka det kändes konstigt med bara en dags ledighet mitt i veckan, men oron var helt obefogad. Han traskade iväg till fritids som vanligt, och vi småpratade hela vägen dit.

På vägen mötte vi en hund, och som alltid frågade Erik om han fick klappa den. Ägaren förklarade att hunden var lite rädd för barn – men till allas förvåning gick den självmant fram till Erik, viftade på svansen och ville leka. Ägaren log och sa att det var ovanligt, att hunden kände sådan tillit direkt. Det värmde i hjärtat.

Själv jobbade jag bara fram till lunch idag. Magnus och jag skulle på föräldrautbildning om autism – en kurs som verkligen är både intressant och lärorik. Tre träffar återstår, och jag ser redan fram emot nästa gång.

När vi kom tillbaka till stan släppte Magnus av mig vid fritids medan han åkte och handlade. Jag fick den lite oväntade rollen att hämta Erik – något som vanligtvis är Magnus uppgift. ”Vad gör du här?” frågade han förvånat, men sen gick vi hem tillsammans. Han berättade flera gånger att han hade ont i fingret efter att ha ramlat.

Vid parkeringen stannade han plötsligt och lade märke till något nytt: små lagningar i asfalten. ”Vad är det där?” undrade han. Jag förklarade att man fyller igen hål för att vägen ska hålla längre, och det ledde till en hel liten lektion om asfalt och underhåll – mitt på parkeringen.

Det har blivit en lång dag för honom idag, från 06:50 till 16:45. Vanligtvis hämtas han redan vid 15. Snart är det dags att börja varva ner och göra sig redo för kvällen. Jag hoppas att nattningen går smidigt.

Dagens dikt

Du ser världen i dina färger,
där andra bara ser grått.
Du frågar, lyssnar, utforskar,
och gör varje svar till något stort.

Din hand i min är trygghet,
ditt skratt är min melodi.
Autismen är en del av dig,
men kärleken – den är hela vi.